FREIJSKAN

Och en sambo som kom på att det är bra att sluta snusa när jag har lingonveckan.

 

För det är det ju, bra att sluta snusa. Jätte bra insiativ av honom.

Vi spar pengar och han säkerligen hälsa.

 

Men som välvida känt, så blir man inte på jätte bra humör av att plötsligen skära bort nikotin in taget från sin vardag.

Inte ett dugg.

 

Jag är ju välsignad med en mycket lugn och genom snäll individ till sambo.

Men jag måste erkänna att han varit lite vresig de här dagarna som gått.

(hoppas han inte läser detta nu då blir han säkert ännu mer sur)

 

Så likt en 15 åring med PMS så får man inte jätte bra svar ur honom nu, eller givande disskutioner.

Han var sugen på laktris i går kväll, så jag erbjöd honom en klunk av mitt te.

Fick då ett fnys tillbaka och berättat för mig att det där smakar banne mig inte laktris. Det är ju ANIS...

 

Och sen ska det tyckas synd om och klappas på och hejjas på.

Vilket jag gärna gör, blir as stolt över honom om han fixar detta.

Men..Mens.,

 

Jag har alltid försökt intala alla andra ,samt mig själv om att jag faktiskt på riktigt inte är något "mensmoster"

'Jag är presis som vanligt när jag ahr mens'

Bull SHIT. Hur kan man på riktigt vara så naiv?

På senare år har jag förstått att man faktiskt inte kan lådsas som om kroppen inte får hommonspel och det händer grejer vare gång man får ägglossning och snenare mensturation?

 

Ja, det kan man fråga sig. Men jag försökte hur som helst fån det att låta som om jag var helt befriad av allt som rörde homoner och påverkan av dessa.

HA!

 

Nej då. Jag blir ytterst lättretlig och hugger mer än gärna på mista lilla grej, tålamodsbanken är tom och jag är trött och tjurig.

 

Då tycker min sambo att det är helt rätt läge att sluta snusa.

 

Smart. Välplanerat. Bra drag. Långsam applåd. Busvisslar. Diplom.

 

Varje gång han nu gnäller, är tjurig, vill gråta för att han är så snussugen måste jag nu bita mig hårt i läppen.

Knyta näven i fickan och svälja smaken av alla spydiga kommentarer som är på väg upp, klappa honom på kinden och berätta hur duktig han är och säga att ''Du fixar det hjärtat''

Vilket gör att jag så gärna just nu skulle vilja betala en person dyra pengar så jag kan få stå och skrika åt denna tills jag inte orkar mer.

 

Tur nog var det ju torsdag i går och träning! PHU.

Så fick jag slå ur mig allt i stället.

 

När jag kom därifrån var jag kräkfärdig och vimelkantig.

Träningsverken från helvetet har infunnit sig efter denna vecka.

Kanske tant skulle ta och strecha lite ikväll så jag kan gå i morgon, bra idé.

 

Och det här med att min sambo ska lådsas som om han inte vet hur man lagar mat?

Det kan han verkligen, han är skit duktig. Jag är kock och tycker ändå att jag har ett bra öga för sånt,.

Och Johnny, han har det liksom, han kan det med smaker, tillagning och kombinationer.

 

Ändå så kommer det när det är dags för middag, men hur ska jag göra med det här då?

Vad ska jag ha till? Men hur länge ska det vara i ugnen, ska den brynas först? Vad gör jag för sås då? Jaha, vad ska det vara iden då?

 

jag tror han bara vill retas. För jag är så dålig att förklara hur man lagar mat.

Den ska vara i ugnen tills den är klar.

Lite av det, och lite grann av det där. Koka en stund.

Alla mina vänner som frågar om mat råd blir alltid lika frustrerade.

 

Så fråga mig för gudskull inte om råd vid matlagning. Sök efter ett recept istället.

Det blir bättre. Eller gör det när jag är där, då kan jag visa istället, det blir bättre.

 

Idag har det kommit blommer till butiken som jag ska sälja.

Jösses så mysigt det blir med lite blommor, ser så levande ut på något sätt.

 

Har även fått hem massa grönsaker som jag plockat upp och dukat fram fint i korgarna, ser frächt ut.

 

Och kött-kylen min är så dignande full av massor av härligt fårkött!
Blir så dunder gott att tillaga, men så få som vågar prova.

Så otroligt synd.

Nu har vi 25% rabatt på allt får kött och det finns massor av dunder fina detaljer. Och ingen köpare till det.

Frustrerande...

 

Nu har jag packat bilen.

Tunnelväxthuset, lådor och krukor och komposavfall.

 

Sitter som på nålar och väntar på att snön ska smälta, vill bara få upp tunneln nununununununu!!!

 

Och så vill jag att det ska bli mars, då dka fler frön ner i jord och förhoppnings vis börjar de första sådderna ha kommit upp och växt på sig lite.

 

Och så fyller vår som Ike 4 år.

 

4!

 

ÅR!!!

 

Galet. Helt galet.

 

Tiden går så satans fort att man blir mörkrädd mellan varven.

Kommer i håg dagen han fylld 3 som om det var i går.

 

Då kom han till mig och sa så där snusförnuftig som bara han kan:

'' Jag fyller faktiskt 3 år idag mamma förstår du''

 

Jag kommer ihåg hur jag skrattade till och gav honom en kram och tänkte för mig själv att:

Nej, det förstår jag faktiskt inte. Var tog min lilla lilla kille vägen, vad hände med tiden. Kan någon snälla bara stoppa den!?

 

Han är en sån fantastik kille ( väldigt opartiskt uttalande förstås)

Så förnuftig, busig, kärleksfull, nyfiken på världen, lätt för att snappa upp saker, lätt för att lära sig och intresserad.

Jag kan läge sitta och titta på honom när han sitter tyst, och se hur han tänker och funderar och plötsligt kommer det en fråga om något han har klurat på.

Det kan vara allt i från hur en rymdraket fungerar, vad för gas som finns på saturnus, om det finns någon dinusaruie kvar, eller vilken favorit blomma jag har, vilket land som krockodiler lever i, vad det blir för väder imorgon.

 

Och gärna 10 följd frågor på allt.

 

Och jag älskar det. Det är så härligt att för en sekund få en inblick i vad som snurrar runt i hans hjärna.

Bästa jag vet är att få sitta på kvällarna ihop-kurad med honom och höra alla tankegångar som rör sig i huvudet på en snart 4 åring.

 

Klart att man kan bli galen på alla frågor en stressig morgon när man styra alla in i bilen, man är 15 min sen och man faktiskt inte vet vilket sorts träd som står på andra sidan vägen, men det är samtidigt så härligt med en så nyfiken upptäckande individ i sin närhet.

 

Och när han idag kom in i butiken och fick syn på alla blommorna så sken han upp som en lite sol och utbrast

'' SÅ vackra mamma, får jag lukta?''

Älskar att han kan uppskatta naturen så mycket som han gör.

 

Gry som kom in i butiken samtidigt fluktade lite snabbt på blommorna för att sen snabbt springa och sno åt sig ett russinpaket. Det är ofta lite skillnad på dom två. Gry har liksom inte tid att tänka och begrunda lika djupgående på samma sätt som Ike gör. Han är lite mer introvert medans hon är väldigt utåtriktad på alla sätt.

Hon håller inte inne med något eller döljer några känslor så som Ike kan göra.

 

Det är något som jag har tyckt varit riktigt jobbit och haft väldigt svårt att hantera, vet liksom inte riktigt hur jag ska hanskas med det på bästa sätt.

 

Ike blir ofta arg när han blir ledsen. Om han gjort sig illa eller blivit förnärmad eller nått har gått toktigt på något sätt.

 

DÅ får man ABSOLUT inte komma i närheten, tröst finns oftast inte på kartan. Försöker du fånga in honom så gör du allt bara värre.

Det gör ont i mig, att jag inte får trösta honom när han är ledsen.

Men det är såklart egoistiskt. För jag är precis som honom. I stundens hetta så vill jag inte att någon ens ska titta på mig, jag behöver lugna ner mig först, samla ihop känslorna och känna efter själv först, hur illa det egeteligen var. Och då ska ju jag låta honom göra det också.

 

Det tar tid att lära sig hanskas även med sitt eget barn.

 

Nu ringde just Johnny igen och frågade hur han skulle göra med köttet. För andra gången.

Om 5 min  ska jag stänga butiken. Får då ruscha hem för att se hur det går för honom.

Antaligen hur bra som helst.

 

Tack för idag!

Och trevlig Helg.

Fridens <3